Hahaha nu har jag varit i Seoul i hela tre dagar landade i torsdags och varje dag ar ju något roligt, konstigt och lite ''jobbigt'' hänt(förrutom fredagen för då var jag så trött att jag sov bort hela eftermiddagen"). Allt har ju alltid slutat bra i sig.

 

Första kvällen fastnade jag för det första väääldigt länge vid immigrationen, det plus att min plan landade ganska sent på kvällen var ingen bra kombination. Eftersom kön var så lång hann jag precis komma till min resväska innan den blev iväg dragen till lost and found(tur i oturen #1). Sen ville jag få reda på vilket sätt som skulle vara bäst för mig att komma till mitt hotell, och då stod jag ändå vid informationsdisken i typ 15-20 minuter och försökte få hänvisningar om vilket som var bästa alternativet in till seoul och mitt hotell. Världens gulligaste tjej hjälpte mig men turen i oturen kom igen för hon var ny på jobbet och var inte säker på vad som var rätt, ifall sakerna gick eller inte! Haha som tur fick vi båda hjälp av hennes kollega snart.

 

 

Så jag tog tunnelbanan till Seoul station vilket tog sin goda tid, någon timme eller så. Där ifrån skulle jag byta till linje fyra och åka till chungmuro som ändå ligger typ 3 stationer där ifrån... borde inte vara så svårt, right?

 

Jag ska säga er att för mig var det inte simpellt för jag tog linjen åt andra hållet, märkte det gick av för att byta spår och då hade ju självklart sista tåget för natten precis gått! Då var jag fast i blev jag ju fast i sookmyung women's university och visste inte hur jag skulle ta mig dit. Eftersom det var en så kort sträcka till Chungmuro och mitt hotell så ville ingen taxi ta mig dit heller, haha!  Jag gav upp efter att jag hade frågat typ 5 taxis och alla sa nej.

 

Tur i oturen #3 skedde dock kort där när jag började fråga efter vägbeskrivningar. Jag frågade en tjej om hon visste var den här adressen låg om hon liksom bara kunde peka mig i rätt riktning. Hon kunde ingen mega bra Engelska så det enda vi ´fick igenom till varandra var egentligen, att jag inte fick gå någonstans för jag kunde tappa bort mig, Vart jag tänkte sova, och att jag skulle få sova hos henne något annat fanns inte på kartan liksom, världens gullis!

 

Väl hemma hos henne erbjöd hon mig dricka, mat, hennes säng (även om jag bad henne ta den och låta mig sova på golvet), shorts och en stor tröja att ha på mig (som hon ville ge mig men då kändes det nästan som jag utnyttjade henne)... Jaaa efter alla motgångar så slutade ändå kvällen bättre än väntat. Vi satt och kommunicerade så gott det gick hade så mysigt ihop att jag nästan var glad att det hela hade skett. Tror nästan jag har fått en vän för livet kan inte vänta tills jag lär mig lite koreanska och kan prata med henne bättre ^^

 

wait for me unnie!